Rosa och fluffigt har aldrig varit min grej, men jag kunde inte låta bli att köpa Kirby’s Epic Yarn när det kom ut. Kirby + tygvärld = awesomeness tänkte jag, men blev det en flipp eller flopp?
Kirby’s Epic Yarn – Ett helyllespel
Reply
Category Archives: Retro
Marcus Retrosamling 1.5
En av de första inläggen jag gjorde på Spelmolnet var angående min retrosamling. Så nu är det dags för ännu ett inlägg angående mina retrospel. Av någon oförklarlig anledning hade jag för någon dag sedan kopplat in mitt Wii igen (som sagt oförklarilgt), i alla fall så hade jag glömt bort att jag hade köpt lite retrospel från Virtual Console. Vissa av spelen mindes jag att jag köpt, medans andra var en överraskning (dåligt minne… kommer med åldern, just you wait!). De spelen jag mindes att jag hade köpt var ganska ”standard”-retrospel: Continue reading
Persona 3: Första fullmånen del 2: Ikutsuki & Igor
Samtliga delar i Persona 3-sagan
Mannen som har en brun matchande klädsel går med självsäkra steg fram till mig. Han bär på ett par tunna glasögon och under sin bruna kavaj bär han en svart polotröja. Skägget är trimmat och han frånger en aura av att vara i ständig kontroll.
”Mitt namn är Shuji Ikutsuki” säger han när han har tagit sig fram till mig. ”Jag är ordförande i din skola.” Introduktionen oss emellan går smärtfritt fram, denna gång utan att någon viftar ett pistolobjekt framför mina ögon. Vi slår oss ner i den närbelägna soffan som står i entrén. Det är två soffor och två fåtöljer som agerar som vår viloplats från skolstressen. Ikutsuki undrar om jag har några frågor att ställa, och jag får luskat ut vilka fler som bor under samma tak som mig. Förutom Yukari och Mitsuru bor det faktiskt en till kille i studenthemmet. Hans namn är Akihiko Sanada, en kille som jag har hört det ryktas om i skolan men inte fått se med egna ögon än.
Jag säger mina farväl till Ikutsuki, och han svarar tillbaka med en ordlek som får en att sjunka under jorden. Sängen och skolan väntar på mig i morgondagen. Under tiden jag sover får jag en otäck känsla av att jag är bevakad, men jag skakar på huvudet som en struntsak och faller tillbaka in i djupsömn. Utan min kunskap sitter Mitsuru och Yukari och bevakar mig just denna minut. Ikutsuki kommer in i bevakningscentralen och undrar hur jag mår. ”Bra” svarar Mitsuru, ”men tror du att han är…”. ”Vi får vänta och se” svarar ordförande Ikutsuki, ”den mörka timmen är snart kommen.”
Mariokart 7 når Spelmolnen!
Har nu ÄNTLIGEN tagit mig själv i kragen och börjat med det bästa inlägget som någonsin har skrivits. Eller tills jag skriver ett nytt då. Men nu ska vi prata om tv spel som dem ska vara. Färgglada, fantasifulla och intensivt roliga! Super Mario är tillbaka på gokartbanan för sjunde gången och för första gången i 3d. *hold for awesome cheering*
I detta fullspäckade spel till Nintendos 3ds får vi åter igen träffa på de bästa av karaktärer från Super Mario familjen, plus ett gäng nya, bland annat Metall Mario (as seen in Super Mario 64) men ingen som får mig att vilja byta från min favorit gubbe Yoshi. De har gjort nya fantastiska banor, och även tagit de bästa från de andra 6 Mariokart spelen och hottat upp dem med lite ny och finare grafik, nya hinder och flygfunktioner, för ja, man kan ÄNTLIGEN flyga I Mariokart. Som jag har väntat på det ögonblicket. Samla in pengar i Cuperna och lås upp nya delar för att göra bilen bättre, snyggare och framför allt snabbare.
Persona 3: Första fullmånen del 1: Gekkoukan High
Samtliga delar i Persona 3-sagan
Ljuset har tänts upp. Två tjejer står framför mig i skolklädnader. Mörkret, den motbjudande gröna månen, kistorna, blodet som täckte gatorna… Det var som att allt var en ruggig dröm. Ändå kändes det så levande. Så levande…
”Hej, mitt namn är Mitsuru Kirijo” säger den ena tjejen och rubbar mina tankegångar och får mig att återvända till nutid. Hon har rött svallande hår och är klassiskt vacker. ”Det här är Yukari Takeba.” Hennes hand pekar åt den söta tjejen med rosa topp som sekunder innan var på väg att, vad det såg ut som, att skjuta ut insidan av sitt huvud med ett pistolliknade objekt. ”Hejsan!” säger hon som om inget hade hänt. ”Så du är den nya studenten som ska bo här? Hörde att det var problem med ditt nuvarande boende så du får bo här tills det har löst sig” säger den flammigt hårfärgade Mitsuru.
Jag stirrar förbryllat på de båda tjejerna. Jag undrar lite trevande om vad pistolen är till för. Yukari ser förskräckt ut, men Mitsuru kommer snabbt till hennes försvar och säger ”självförsvar.” Jag märker på dem att de inte kommer ge mig ett rakt svar, så jag släpper det för stunden. Jag blir visad till mitt rum och den tryckta stämningen från förut är som bortblåst. När en ny dag gryr är det dags för min första dag i min nya skola: Gekkoukan High. Jag gör mig i ordning och Yukari knackar på min dörr och säger att det är dags att ge sig av. Continue reading